tisdag 27 december 2011

Jag blickar framåt men 2011 var verkligen ett skitår!

2011 - Året då jag fixade en ny mössa (tack Hulda!) och blev lite galen.
Såhär dags börjar det bli hög tid att summera året samt ge lite hintar om vad man borde pyssla med framöver. Man reviderar, utvärderar och lägger upp nya planer helt enkelt. Nåväl.

2011 var i mångt och mycket ett riktigt skitår för mig. Det var året då jag insåg vilka mina riktiga vänner var, att Solidaritet är det vackraste ordet som finns och att många personer rent ut sagt är fega och ynkliga.

2011 var året då jag gick på jobbintervjuer som i praktiken gick ut på att jag var "en kanonbra och driven kille" men även att jag fick höra att jag är en sk "frifräsare", "den goda tvåan", "jag-fattar-inte-att-du-fortfarande-är-arbetslös-så-grym-som-du-är" samt helt kort "Kulturlivet behöver sånna som dig!" 

Jag lärde mig även (den hårda vägen) att man kan bli stoppad för att man är lojal mot fel personer i det kommunala spelet samt att kompetens och resultat står sig ganska slätt i jämförelse med nepotism och ryggradslöshet. Jag lärde mig också att äldre damer i Göteborgs kulturliv är det bästa som finns då prestige och feghet verkar avta med åldern. Dessutom blev jag tydligen utnämnd till nån slags maskot. Bara en sån sak.

2011 var även året då jag på allvar började inse att vissa organisationer som jag brinner för helt enkelt hade tappat kompassen och i praktiken sysslar med tre saker: Förvaltning, Strukturella Förtryck och Idélöshet. Att fegheten verkar ha spritt sig högt upp i dessa organisationer stärker bara min övertygelse  - jag vill bli ledare för dessa eller bygga nytt. För att förändra. För att göra skillnad.

Summerar alltså mitt jobbsökeri 2011 med: För mjäkig för det privata näringslivet, för mycket driv för kommunal sektor och för radikal för de organisationer som bör vara det. Häpp.

2011 var året då jag på allvar började bli sann mot mig själv och slutade bry mig om vad andra änsliga hipsters, tjänstemän och sk creddiga kulturutövare egentligen tyckte angående mig och det jag gör. Detta eftersom jakten på deras gillande ändå visade sig vara helt fruktlöst. Jag radikaliserades och satte en virtuell megafon framför käften eftersom jag inte tycktes mig ha något att förlora.

2011 - Året då jag hittade det perfekta brödet för mig.
2011 var året då jag testade en sväng på sommaruniversitet, slet mitt hår, smälte bort i värmen, hoppade av men hittade nya vänner i Grevar, radikala Muralmålare och Finnar från Angered. Det var året då jag lärde känna (och garvade) med halva staben på AF Kultur samt upptäckte Otis Gibbs. Dessutom återupptäcktes Nynningen samt en resmodig och stöttande vän (som btw absolut borde lära sig spela piano och skjuta mer blöta papperslappar med sugrör framöver). 

2011 var året då blev kallad Kapitalist, Sosse, Anarkist, Miljöfascist och Folkpartist, året då jag bråkade med min Akassa över idiotier (och vann) samt hade en mycket livlig korrespondens med min internetleverantör Glocalnet (jävla skitföretag btw) angående att faktiskt leverera det man betalar för.

2011 var även året då jag blev ganska politiskt desillussionerad av nedskärningar i utsatta områden och på allvar funderade på att lämna stan. Jag nöjde mig med några resor till Stockholm, trevliga samtal med en gammal Flodabo och började istället tycka att det Dahlströmska utanförskapet kryddat med lite Inferno och en täppa på landet kanske är lösningen ändå. Vette fan. Har nog inte tänkt färdigt på den punkten och funderar på att skapa en motrörelse i stället. Fredagen den 13 januari är ett bra datum.

2011 var året då jag insåg att Kulturhuset Blå Stället är en av de bästa arbetsplatserna i stan, att soppluncher på kvällskvisten kan handla om polerade bajskorvar och att motståndet finns överallt bara det organiseras samt att vänner i Skåne har det tufft när chefer inte har läst sin Florida (tack för det KV). Detta var samma år som jag fick lära mig hur man bäst blir invald i en facklig styrelse samt hur våningssängar kan vara besvärliga efter krogragg.

År 2011 var året då jag började kuta runt i Majorna för att bränna lite fett, återupptäckte gudadrycken Bailys samt försvarade den självklara rätten att kunna paxa en stol på Kellys utan att det blir slagsmål, året då mayday började stå på egna ben och kulturella knivar slipades i kulliserna.

2011 var året då jag allvarligt övervägde att gå med i Socialdemokratiska partiet endast beväpnad med tummade kopior av Palme-tal, rediga vänsterlavetter och ett stort basebollsträ. Jag ringde skatteverket i stället och frågade när jag skulle betala in min företagarmoms och var med på en ölkällarkupp där nästa ledare i Vänsterpartiet diskuterades. Själv var jag ganska dryg och drack blaskig öl vill jag minnas (något som för övrigt får sammanfatta årets krogbesök).

2011 var året då en Sverigedemokrat otippat fixade en spelning till Drabanterna i Nässjö på första maj bland Solidariska gubbar och gummor. Det var också året då jag lärde mig att det där med Kärlek är en ganska tuff sak och att det enkla inte alltid är det enkla.

År 2011 var året då jag blev en Vårdtorped som insåg hur ruttet hela vårdkedjan fungerar samt att man måste vara frisk för att må dåligt i Sverige 2011 samt att paragraf 9 i Förvaltningslagen är bra att ta till och att paragraferna 6 - 7 i den samma är ett skämt. När det gäller Socialdemokratin och paragrafer säger jag bara "paragraf 15!". Bjuder på den.

x x x

År 2011 var alltså spännande på alla sätt och jag kan säkert skriva mer om detta men jag väljer att avsluta tillbakablickarna där och fokucerar på 2012 istället då jag ska prioritera följande:

Kuta runt och bränna fett
Borde verkligen ta tag i detta mer organiserat. Jag tycker faktiskt att det är grymt roligt att springa. Att även under 2012 ha som mål att springa 1 mil per vecka låter helt genomförbart.

Bli klar med DinoFajten
Helt klart en sak som har legat alldeles förlänge och väntat på att bli klart. Synd med tanke på att det egentligen bara handlar om lite korr-läsning och grafiskt pill. Bättring Mattias! Bättring.

Dristig & Drabanterna
Den nya plattan spelas förhoppningsvis in (av olika anledningar) i slutet av februari. Kanske borde spela ute lite i landet också. Får se. 

Federationen
Hemlighetsmakeriet är ett faktum men jag gillar Mickes tagline: "Federationen - Fören på en isbrytare i ett hav av idioter". Sammanfattar tankarna ganska bra. Jag återkommer om detta.

Klubbkonceptet mayday
Tja. Får se vart jag landar framöver helt enkelt.

Jobbsökeri
Snälla. Kan inte någon förklara för mig varför det verkar som att det är ett krav att vara totalt korrupt när man driver projekt inom Göteborgs Stad? Jaja. Jag kommer inte ge upp ännu, men jag tror att det kommande året kommer visa om jag tänker vara kvar i den Kulturella Sektorn överhuvudtaget. Tanken att börja jobba på lager och bara skita i allt börjar faktiskt kännas aningen lockande.

Avslutar med en lite låt.

Gott Nytt År och God Fortsättning!