Har man tagit fan i båten så får man ro honom i land

Från GREIDERBLOGGEN http://blogg.aftonbladet.se/10688/

Läste precis Lena Anderssons tankeväckande kolumn betitlad "Kärna eller frukt" som handlar om De Nya Moderaternas användning av nyspråk. Verkligen intressant läsning för den som vill förstå varför Alliansen lyckas så bra i slaget om väljarna. Det Orwellska nyspråket är alltså här för att stanna.

Jag tror däremot att detta endast är en del av hela sanningen. Förstå mig rätt när jag säger följande: Själv tror jag att människor i Sverige har det för bra. Arbetarrörelsen har tillslut bidragit till att avskaffa själva behovet av sig själva som rörelse. I traditionell mening. Den tid har kommit då människor med arbete tjänar så drägligt att väljarna börjar tänka mer egoistiskt. Väljarbasen består inte längre av fattiga arbetare, underbetalda tjänstemän eller statare som inte har mat för dagen.

 Majoriteten av väljarbasen tjänar tillräckligt bra för se det som en självklarhet att man t ex kan åka till Thailand en gång per år. Utan en tanke på vad detta innebär för miljön och med argumentet att även "arbetarklassen har rätt till ett drägligt liv". Denna majoritet avgör numera vem som har den styrande makten i Sverige.

Från GREIDERBLOGGEN http://blogg.aftonbladet.se/10688/

För de rödgröna handlar det alltså om att bemöta alliansens kidnappade verklighetsbeskrivning och återuppväcka det avsomnade solidaritetsbegreppet i sina egna led.

Jag delar helt Birger Schlaugs åsikt om att valet i september kommer stå mellan egoism och solidaritet. I den bästa av världar så kan denna väljarbas se längre än sin egna egoism och rösta empatiskt i september. Med nuvarande politik riskerar vi annars att vakna upp i en kall Nattväktarstat efter några år av ytterligare Alliansstyre.

För mig är det även en gåta att man (internt) inom de tre rödgröna-partierna fortfarande käbblar om det rödgröna samarbetet.

Många inom Socialdemokratin gillar inte att ha Mona Sahlin som partiledare och ser med stor misstänksamhet på de båda samarbetspartierna. Många av vänsterpartiets medlemmar vill att partiet ska stå fritt för att bedriva en kritisk oppositionspolitik där man slipper ta ansvar över ekonomiska nedskärningar och inom miljöpartiet vill man inte binda upp sig till något block då miljöpolitiken egentligen är det primära.

Ser man inte den verkliga fienden (i form av Alliansen) så motverkar alla dessa åsikter en Rödgrön vinst i september! Det gamla ordspråket: "Har man tagit fan i båten så får man ro honom i land", har aldrig varit tydligare. Det handlar om att ta ansvar för att Sverige inte utvecklas till ett mini-USA där sociala försäkringar köps av individer (egoism) framför ett samhälle där vi alla delar på bördorna (solidaritet).

Den 19 september sker detta ödesval och det är alltså hög tid att lägga olikheterna åt sidan!