Ur led är klimatet II

Har inte hunnit uppdatera bloggen på några dagar men nu så...

Inte kunde jag tro att mitt senaste blogginlägg skulle vara så infekterat som det faktiskt var. Jag kanske också borde bli aningen hedrad över alla kommentarer på mitt föregående inlägg om bl a människans negativa inverkan på klimatet. Speciaellt hedrad är jag så klart att docenten Börje S verkligen rycker ut med både lans och värja för att verkligen sätta mig på plats. Det är inte min önskan att skapa ett bloggkrig i en vattenpöl men jag kommer självklart bemöta rena galenskaper och påhopp.

Ett:

Ja. Det verkar finnas olika synsätt i klimatfrågan. Min tolkning av detta är att jag hellre väljer att lyssna på Uppsala-initiativet framför Stockholmsinitiativet. Detta gör jag framförallt av följande anledningar:

Länk till Intressant läsning om pseudovetenskap

Länk till Uppsalainiativets folkbildande ambitioner rörande koldioxid

Länk till artikel om företrädare Stockholmsiniativet

Jag har även en tendens att inte lita på personer som utger sig för att vara docenter utan att redovisa vare sig ämnesområde, meriter eller universitet, personer som gömmer sig bakom alias eller personer som tycks försvara den rådande ekonomiska strukturen av företag som spyr ut gifter i naturen. Att de sistnämnda har en ekonomisk vinning på desinformation ser jag som en självklarhet.

Klimatstriden har både ekonomiska såväl som bekvämlighetsmotiv (hotet om att tvinga minska på sin personliga konsumtion och synen på västvärldens förträfflighet). Som i så många andra fall (t ex invandringen, islam, konservativ religion i USA) så handlar kampen också ytterst om att vinna själva verklighetsbeskrivningen. Med bloggarnas intåg så har denna utveckling fullkomligt exploderat.

Jag råder varje läsare av min blogg att själva granska dessa båda sidor och dra sina egna slutsatser. Jag har redan dragit mina.

Vill man verkligen gotta ner sig i ämnet så tipsar jag även om följande debatt:



Två:

Att ödsla kraft på att bemöta påhopp om att jag som person skulle stödja fascistiska undertoner i miljörörelsen ser jag bara som löjligt. Men jag kommer göra det likväl. Trots att jag med det faller för ett billigt argumentationsknep. Ja, jag ser nedanstående film som stor humor samt en blinkning till att människor kan känna sig pressade att bry sig om klimatet. Gör vi ingenting så går det åt helvete. Typ.



Jag kan vidare förstå att denna humor kan vara svår att uppskatta om man a) är en gammal surkart utan förståelse för ironi b) känner sig personligen hotad av innehållet c) har en konspiriatorisk läggning.

Tre:

Avslutar med att ge lite tips på vidare läsning när det gäller klimatskeptikers vanliga argument på sidan Skeptical Science (exempel på argument som bemöts: att isarna håller på att växa och att det skulle vara solens fel samt att forskarna skulle vara oense).

När det gäller koldioxid och den kamp om verkligheten som bedrivs i klimatets namn så vill jag även nämnda följande blogginlägg som kan vara aningen folkbildande i ämnet.