lördag 31 december 2016

Årskrönika 2016

Då var det dags för årskrönikan över 2016. Jag sammanfattar ett ytterst produktivt år som har gått i kreativiteten och den offentliga förvaltningens tecken. Det här kommer bli ett långt inlägg, men nu kör vi!

I slutet av 2015 tryckte jag äntligen upp mitt familjespel DinoFajten i begränsade 200 exemplar och i samma veva kom jag till final i den prestigefyllda innovationstävlingen (för kreativa näringar) The Brewhouse Award. I samband med det blev det tydligt för mig att DinoFajten behövde en egen hemsida så jag byggde upp dinofajten.com där man kan följa arbetet med det spelet separat. En ny Expansion släpptes lagom till julhandeln och bestod av en kortlek med 52 kort som gav spelet ett större djup och mer strategisk spelupplevelse. Jag är helt överväldigad över hur väl spelet har tagits emot av de som har köpt det och detta har sporrat mig att gå vidare med spelutvecklandet. Grundspelet är snart slut i lager och tankarna om ett större, och mer påkostat, upptryck med målet att nå butikshyllorna börjar kännas uppnåeligt.



Under 2016 registrerade jag även namnet Vildhallon på min enskilda firma. Sedan starten 2011 har denna bara hetat Firma Mattias Dristig i Skatteverkets ögon, men nu samlas alltså alla mina kreativa infall under ett märke. I samband med namnregistreringen blev det viktigt att skapa en hemsida separat för företaget. Den hemsidan hittar man alltså här: www.vildhallon.com Då detta även är skivbolaget för bandet Dristig & Drabanterna, så kommer även nyheter om bandet postas där framöver (ja, vi har en ny skiva på gång som planeras släppas i början av 2017 om allt går vägen..).



Under året har jag suttit med i två paneler om spelutveckling, medverkat på olika spelkonvent och även blivit omnämnd i Varbergsposten. Det är väl framförallt inom spelutveckling, föreläsningar och arbetet med bandet som jag kommer lägga mitt fokus i framtiden.


Året har även inneburit att jag har sparkat liv i min linkedin-sida som jag ser som en mer yrkesinriktad sida av mig själv. Jag är grymt tacksam över alla fina rekommendationer som arbetskamrater och samarbetsparter har lämnat om mig där. Då jag är arbetssökande from 2 januari så kommer de där orden behövas i jakten på ett nytt arbete. Igen: Stort tack för alla fina ord!



I somras åkte jag och Kärleken till Dubrovnik och jag blev helt förälskad i staden! Rekommenderar alla ett besök till denna Kroatiska pärla!



I januari 2016 började jag också på ett vikariat i Region Halland som Utvecklingsledare inom området Social Hållbarhet (framförallt frågor som rörde Skolutveckling och Vuxenutbildning, men mer om det senare i denna text). Det kändes ytterst roligt att fortsätta med att arbeta med regionala frågor, även om det inte var inom kulturområdet. Jag gjorde ganska mycket inom ramarna för min anställning och då folk har undrat "vad gör du egentligen på jobbet", så tar jag här tillfället i akt och berättar det nu:

Allt regionalt arbete i Halland utgår från Tillväxtstrategin. Detta politiskt beslutade dokument var min bibel under ett helt år. Social Hållbarhet ringar i princip in allt jag tror på när det gäller de mer mjuka värdena inom offentlig förvaltning. Att jobba på den regionala avdelningen Social Hållbarhet, tillsammans med ytterst trevliga kollegor, var därför helt underbart!



Då vikariatet innebar att medverka till den regionala skolutvecklingen i Halland, i samverkan med högskola, politiker och de halländska kommunerna så satt jag en tid med i Samrådet i RUC (Regionalt utvecklingscentrum) som är Högskolan i Halmstads plattform för den regionala skolutvecklingen och samverkan med akademin. I RUC (Samrådet) sitter även de kommunala skolutvecklarna och frågor som diskuteras är samverkan inom fältet.

Som regional tjänsteperson var jag också ansvarig för att sammankalla regionens skolpolitiker och kommunernas gymnasiechefer och agera som sekreterare på möten. Denna roll regleras mer ingående i ett Samverkansavtal mellan de halländska kommunerna och Region Halland.

Skolutvecklingsvikariatet innebar också att sitta med i olika grupper av mer nätverksinriktad art. En av dessa grupper var nätverket RegEnt (Regionalt Entrepenörsskap  i Skolan) som består av kommunala tjänstepersoner (samt Högskolan i Halmstad) som håller i kontakten mellan Skola/Arbetsliv. Jag upptäckte att det här nätverket, i mångt och mycket, rörde sig precis i mitten av alla mina arbetsfält på regional nivå och kontakterna med nätverket var en stor anledning till att jag lärde känna de halländska kommunerna så väl och på så kort tid.

Min avdelning Social Hållbarhet fick även överta kontakten med föreningen Ung Företagsamhet Halland (UF) från den regionala näringslivsavdelningen under året, och jag blev tjänstepersonen som höll i det samarbetet. Helt plötsligt gick jag på UF-mässa, träffade unga entreprenörer och var "projektexpert" i en innovationstävling för gymnasieelever i Varberg. Riktigt kul!

Teknikcollege Halland var också en spännande bekantskap under året och jag satt med i den regionala styrgruppen för Region Hallands räkning tillsammans med kommunala företrädare, IF Metall och personer från olika teknikföretag i Halland. TCs arbete är ytterst viktigt för att säkra framtida kompetensförsörjning inom teknikområdet, men även en viktig kraft för att motverka könsstereotypa yrkesval och sunkiga värderingar inom delar av industrin.

Mitt arbete med TC kräver nästan ett separat blogginlägg, men jag är ytterst stolt över att ha varit en stor bidragande orsak till att TC Halland nu är på väg att hitta en ny hållbar finansieringsmodell och över att ha kunnat lotsa TC inom den offentliga strukturen som, i ärlighetens namn, inte är den lättaste.
Inom ramarna för den regionala kompetensförsörjningen i Halland har jag dragit mitt strå till stacken genom att bla samverka med RegEnt, Högskolan i Halmstad, Länsstyrelsen i Halland, Arbetsförmedlingen och Skolverket kring den nationella satsningen Utbildningspaket Skola/Arbetsliv. Riktigt roligt att skapa en projektgrupp där slutresultatet syftar till att göra studie- och yrkesvägledningen till hela skolans ansvar. Även roligt att arbeta närmare en sådan tung samverkanspart som Skolverket. Det grämer mig lite att jag inte kommer medverka på den avslutade konferensen som vi har planerat tillsammans.



När jag ändå är inne på det där med att göra studie- och yrkesvägledningen till hela skolans ansvar så fick Halland även ESF-medel (6 miljoner) för att arbeta med det under 2017. Projektet går under namnet GPS Halland och att vara med i processen att ta fram en regional EU-ansökan var ytterst lärorikt!

Då jag brinner för jämställdhet och intersektionalitet så blev jag ytterst hedrad över att, som enda man, få sitta med i den regionala arbetsgruppen som hade till syfte att ta fram en regional ansökan (tillsammans med Länsstyrelsen i Halland) om Regional jämställdhet till Tillväxtverket. Ansökan gick igenom och kommer innebära mycket bra för Halland framöver. Vi pratar intersektionalitet-säkring av samtliga regionala projektmedel och en total genomlysning av det jämställda regionala Tillväxtarbetet! Ytterst spännande arbete som jag nu kommer följa på håll med stort intresse.

En annan rolig sak var att medverka i processen kring den regionala utlysningen av projektmedel kring inkludering, jämställdhet och/eller kompetensförsörjning. Hela 59 ansökningar kom in som innebar ett febrilt arbete för att bedöma de bästa projekten i en process som tog stora delar av personalstyrkan på regionkontoret i anspråk. Riktigt roligt att arbeta agilt över verksamhetsområdena och på så sätt även ta tillvara olika tjänstepersoners expertkunskaper inom skilda områden. Den halländska politiken tog sedan de slutgiltiga besluten av tilldelning av projektmedel.



Förutom att göra allt ovanstående så var jag handläggare för ett antal projekt, träffade SYV-are, ordnade möten, fixade en föreläsning om NPF, high-fivade en regional vårdchef, styrde upp bönor till lunchsalladen (jupp, satt med i ett matråd och tjôtade), gick på konferenser, skrev mötesanteckningar och blev polare med diariet.

Veckorna innan jag gick på julledighet (och med det avslutade mitt vikariat) så drev jag och en kollega på för att få upp Barnkonventionen som regional fråga i Halland under 2017. Det ska bli spännande att se vart det landar framöver och om politiken i Halland ser det som viktigt.

Men mitt huvuduppdrag under året var ändå att få till ett nytt regionalt samverkansavtal när det gäller Vuxenutbildningen. I det arbetet gick jag in som ett helt tomt blad och jag är stolt över hur långt vi kom under ett år. Resultatet blev ett utkast på sju sidor som har genomgått en process under hela året. Grämer mig mest över att jag inte kommer träffa "mina" vuxenutbildningsrektorer mer, och minns våra återkommande möten med stor värme. I samband med frågorna kring vuxenutbildningen i Halland så anordnade jag även två regionala dialoger tillsammans med Skolverket där kommunernas tjänstepersoner och politiker medverkade.

Framtiden då?

Jo, skulle det inte varit så att jag är redigt trött på att åka tåg (efter totalt 3.5 år om man även räknar in tiden i Dalarna), så skulle jag nog kunna tänkt mig vara kvar på Region Halland. Men jag känner att jag måste landa i Göteborg ett tag.

Den 2 januari stegar jag återigen in på AF Kultur och kommer därefter söka tjänster som passar min kompetens och min arbetserfarenhet. Jag vet inte riktigt vart jag landar i det, men det regionala spåret har trots allt gett mersmak. Sedan var det ju den där biten om att faktiskt ta steget och bli verksamhetschef över ett område - ett kommunalt projektkontor eller något inom kultur- och fritid..? Vem vet? Jag håller det relativt öppet.

Under tiden hittar ni mig i Göteborg, filande på mitt lilla brädspelsimperium och arbetet med det egna företaget Vildhallon.

Så med det sagt; ta hand om varandra därute och kom-ihåg att Solidaritet är det vackraste ordet som finns och att digitaliseringen redan är här..

Gott nytt år!

torsdag 14 januari 2016

Slutrapport Kultur Hjärta Skola

Så då var den klar - slutrapporten angående Kultur Hjärta Skola som jag var projektledare för i Dalarna 2013 - 2015.

Rapporten innehåller mycket matnyttigt när det gäller kommunal och regional implementering av strukturer kring barns och ungas reella inflytande över kulturområdet. Jag är inte främmande att hålla föreläsningar i ämnet framöver om någon kommun eller organisation är intresserad.

Trevlig läsning.

Rapporten finns på Scribd men går även att läsa via Kultur Hjärta Skolas blogg. 


SAMMANFATTNING

Kultur Hjärta Skola har varit ett regionalt treparts-projekt mellan Landstinget Dalarna, Riksteatern och Riksteatern Dalarna 2013 - 2015. Projektet har rört sig i skärningspunkterna mellan Kultur och Skola och har haft barns och ungas rätt till reellt inflytande över kulturområdet som fokus.

Under projekttiden har nio kommuner infört en struktur kring Elevkulturombud (EKO) för att garantera barns och ungas reella inflytande och delaktighet över Kulturområdet i Dalarna.

På regional nivå säkras strukturen via Landstinget Dalarna (Kultur- och Bildningsförvaltningen), via intentionsavtal mellan den regionala nivån och kommunerna samt skrivelser i Landstinget Dalarnas Kultur- och Bildningsplan 2016 - 2018. EKO-strukturen blir permanent framöver i Dalarna.

Totalt ca 110 Elevkulturombud (EKO) i åldrarna åk 2 - gymnasiet är utsedda i kommunerna och dessa ges inflytande över det kommunala och regionala kulturutbudet. På kommunal nivå ansvarar utsedda EKO-samordnare över strukturen och på regional nivå ansvarar regional tjänsteman på kultur- och bildningsförvaltningen med stöd av länskulturnätverket Ung Kultur Dalarna (UKD).

Projektet har i samverkan med Dalateatern och de två kommunerna Malung-Sälen och Älvdalen genomfört Dramatik i Grundskolan (DIG) under 2014. Kopplat till arbetet med DIG har en högskolekurs tillsammans med Högskolan Dalarna tagits fram men inte genomförts pga. studenters osäkerhet kring kursens upplägg gällande en distanskurs med obligatoriska träffar på campus.

Två Delaktighetskonferenser, en föreningsmässa och ytterligare kvällsföreläsningar är genomförda under projekttiden. Så även arrangörsutbildningar för barn och unga samt utbildningsinsatser i kulturbegrepp, inflytande och delaktighet.

Mycket av Kultur Hjärta Skolas insatser har skett i samverkan med Dalarnas kommuner, länskulturnätverket UKD, föreningar, studieförbund och Riksteatern Dalarnas teaterföreningar.
Träffar för erfarenhetsutbyte mellan Dalarnas kommuner om barns och ungas rätt till inflytande över kulturområdet är genomförda.

En blogg med goda exempel, från olika delar av landet, på barns och ungas rätt till inflytande och delaktighet har uppdaterats löpande under projekttiden. Ett antal folkbildande filmer om projektet är producerade för vidare spridning. http://skolscenen-kulturhjartaskola.riksteatern.se/

Kultur Hjärta Skola har uppnått en stor medial genomslagkraft, framförallt på regionalt plan via radio och tidningsartiklar, men även nationellt via positiva omnämnanden av SKL och Statens Kulturråd.

Kultur Hjärta Skola har i stort uppnått samtliga projektmål och lagt grunden för ett fortsatt gott arbete när det gäller barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande över kulturområdet i Dalarna.

 

onsdag 6 januari 2016

DinoFajten: Släppfest + Turnering den 6 februari 2016




Den 6 februari kl 12.00 - 16.00 kör jag den officiella släppfesten för DinoFajten på Spelets Hus i Majorna (Djurgårdsgatan 40). 

Förutom att höra mig berätta lite om spelet och vägen fram till den färdiga produkten så kommer även en turnering i DinoFajten hållas där vinnarna får lite priser. Platserna till turneringen är begränsade så föranmälan till denna görs med fördel via eventet på Facebook. 

Enkel fika kommer finnas på plats till självkostnadspris och man kommer även kunna köpa ett numrerat exemplar av DinoFajten väl på plats.

Vi ses!

Ps. Vill man beställa ett spel så gör man det lättast genom att skicka ett mail till mig på dristig[at]hotmail.com Ett spel kostar 250 kr + ev frakt (kan även hämtas upp i Majorna, Göteborg).

torsdag 31 december 2015

Årskrönika 2015

Det börjar bli dags att summera det gångna året och jag inser att det är mer än så som måste summeras - det är inte ett år utan mer en epok.

Jag har landat i Göteborg nu och börjar känna av en viss Saknad. Det där med 2.5 år i Dalarna förändrade mig i grunden. Efter 2.5 år skapas vänskapsband och man börjar få en viss tillhörighet med platsen man befinner sig på. En stor del av mitt hjärta finns alltså kvar i Dalarna men det är grymt skönt att ha kommit hem till Kärleken igen. Och att slippa veckopendlingen som verkligen tärde på mig det där sista halvåret.

Jag är inte samma person nu som jag var när jag första gången steg av på perrongen i Falun i april 2013. Då var jag tydligt märkt av ofrivillig arbetslöshet, politisk kamp och begynnande bitterhet. Jag var nere för räkning och i luften låg en stickande doft av brända broar, brända kartor och brända skepp. När jag ser tillbaks på våren 2013 minns jag den helande kraft det innebar att skrota runt helt ensam bland skog och fält ute i undersköna byn Danholn och lyssna på Lundell och Euskefeurat. Jag behövde det året därute för att samla ihop tankarna och hitta något slags inre lugn igen. Flytten in till Falun 2014 gjorde även att jag kom närmare mina nyvunna vänner. Åhh, vad jag saknar er ibland!








Jag är grymt tacksam över att fått möjlighet att hitta ett helt nytt sammanhang där människor har tagit emot mig med öppna armar och trott på min förmåga att skapa varaktiga resultat. Sånt stärker självkänslan. Jag behövde det så väl under hela perioden i Dalarna. Tack för det!

De 2.5 åren har gått väldigt fort och jag är ytterst stolt över det resultat som projektet Kultur Hjärta Skola har uppnått. En projektrapport är skriven och ska genomgå lite grafisk bearbetning innan den blir offentlig inom kort.



Under 2015 började jag prioritera min egna tid lite mer. Federationen las ner då jag inte hade tid med föreningen längre. Att ge ut fanzinet var kul men aningen trögjobbat där i slutet. Det där med att gå på möten i Göteborg när man sitter på ett tåg två dagar i veckan... tja... det går helt enkelt fetbort. Kraften i föreningen hade också gått ur. För att orka med alla resor till Dalarna så prioriterade jag alltså att repa med Dristig & Drabanterna och att vara med min flickvän.



Jag är sjukt glad över att Dristig & Drabanterna nu börjar få en riktigt stabil sättning i form av tillskott av Micke "Turbo" Dahlvid och Erik Nyberg. Live-mässigt börjar det låta riktigt svängigt. En ny EP håller på att spelas in som släpps under 2016. Damn, vad jag är sugen på att färdigställa den plattan som har spelats in under spridda helger när jag har varit hemma i Göteborg.



Hela resan med DinoFajten är också ytterst rolig. Äntligen är spelet upptryckt i en begränsad upplaga på 200 ex och försäljningen har börjat ta fart. Att bränna av en CrowdCulture-kampanj, producera spelet, komma till final i prestigefulla The Brewhouse Award och ges möjligheten att stå och sälja spelet på NK i julhandeln, allt inom loppet av fyra månader, bör ses som en smärre bedrift som inte skulle lyckats utan Andreas Kjellanders grafiska slit. Responsen på spelet har också varit sjukt positiv vilket sporrar mig ytterligare i tankarna att ta fram en expansion framöver. Jag får återkomma om det. I väntan på hemsidan så finns DinoFajten på Facebook. Ett spel kostar 250 kr + frakt. Säkra ditt numrerade exemplar innan de tar slut vettja.




Under 2016 planeras ett hemligt projekt med några vänner som jag ser mycket fram emot. Kan avslöja att det rör sig om ytterligare en efterlängtad kulturprodukt som kommer se dagens ljus under året. Om allt går vägen.



Min arbetslöshetsperiod blev inte heller särskilt långvarig den här gången och jag fortsätter min resa som regional tjänsteman framöver. Den 18 januari börjar jag på ett vikariat på Region Halland. I arbetsuppgifterna ligger bl a att stötta Hallands sex kommuner när det gäller skolutveckling. Jag ser mycket fram mot dessa nya arbetsuppgifter som innebär att mina erfarenheter från arbetet i Dalarna kommer väl till pass.

Och med det sagt.

Jag ser verkligen fram mot 2016.

tisdag 8 december 2015

DinoFajten nu upptryckt!

Äntligen är DinoFajten upptryckt i hela 200 exemplar! Resan har varit spännande och ytterst lärorik. Helt underbart att projektet äntligen är genomfört och att slutprodukten är så (om jag får säga det själv) snygg och professionell utformad. Jag är mycket tacksam över Feni Hagman och Måns Smuts Svensons illustrationer som gör spelet vackert att bara titta på. Stort tack även till Andreas Kjellander som har slitit med det grafiska arbetet och varit ett välbehövligt bollplank i hela produktionsprocessen.

CrowdCulture-kampanjen gjorde så att ett antal spel förbeställdes, vilket har varit välbehövligt då min egna ekonomi är aningen svajig i dagsläget.

Att även vara ett av finalbidragen i prestigefulla innovationstävlingen The Brewhouse Award har också varit grymt smickrande. Det är sådan uppskattning som gör att en vill fortsätta vara kreativ.

Varje enskilt spel är nu även inplastat och framöver kommer jag uppvakta affärer i Göteborg som kan sälja dyrgriparna.


Vad går spelet ut på?

I stort går spelet ut på att en ska besegra varandras Dino-flockar. Olika Dino tål olika mycket skada och har olika antal tärningar i attack. Besegrar man en av motståndarens Dino så får man dra ett Händelsekort. Dessa kort brukar ge en positiv effekt direkt, men vissa kan också sparas och användas närsomhelst. Turordningsreglerna skiljer sig åt från många andra spel då det blir din tur först efter att du har blivit anfallen. Turordningsreglerna och det faktum att kort kan sparas för att användas närsomhelst (även när det inte är din tur!) öppnar upp för olika strategier där såväl vuxna som barn kan bemästra spelet.

Ett spel består av:
28 Dinokort
44 Händelsekort
256 poängmarkörer
8 sidor regelhäfte


Gratis frakt fram till 15 december!

Så. Vill man beställa ett exemplar av DinoFajten så bör man göra det snarast. De numrerade spelen går verkligen åt i julhandeln. I väntan på hemsidan beställer en lättast genom att skicka mig ett mail dristig[at]hotmail.com så berättar jag mer. Varje spel kostar 250 kr och fram tills 15 december bjuder jag på frakten.

Läs mer om DinoFajten:
Facebook
CrowdCulture


DinoFajten - Innehåll

DinoFajten - Inplastat exemplar

DinoFajten - upptryckta och inplastade

DinoFajten - Förpackat


tisdag 17 november 2015

Arbetet med DinoFajten går framåt!

DinoFajten - kortexempel


Jag och Andreas Kjellander (grafisk design - Dorothea Media) har jobbat på som galningar för att få ut DinoFajten innan jul. Än så länge håller vi vår deadline.

200 ex av spelet ska finnas till försäljning framöver. Spelet består av fyra tärningar, 72 kort, fyra poängbrickor (totalt 256 poängmarkörer) och regler. Allt förpackat i en designad spelbox på 150 x 150 x 34 mm. Om vi hinner kommer varje spel även plastas in. 

Priset kommer ligga på 250 kr (ink moms) per spel då DinoFajten trycks upp i en begränsad upplaga och liknande upptryckta spel ligger i den prisklassen. 

Igår landade de upptryckta kortlekarna i Majorna och idag kom 800 lila tärningar fram. Spelbox och markörbrickor är även ivägskickade till upptryck och bör vara klara om två veckor. Efter det så är det bara reglerna kvar. Sen så...

En CrowdCulture-kampanj är också avklarad. Tack alla ni som stöttade den. Även om kampanjen är avklarad så kan en fortfarande förbeställa signerade exemplar via följande länk: http://www.crowdculture.se/se/projects/dinofajten. Gör gärna det då jag numera är "mellan två jobb" och behöver varje krona i väntan på nytt arbete eller Akassa. Om en förbeställer via CrowdCulture så bjuder jag även på frakten och signerar spelet. 

Folk har också undrat vad "Möt Konstruktören" egentligen innebär på ovanstående CrowdCulture-kampanj. Har jag blivit totalt galen? Tar jag numera betalt för att umgås med mina vänner? Svaret är såklart nej. Alternativet finns så att organisationer, spelföreningar, bibliotek osv lätt ska kunna bjuda in mig att hålla en föreläsning om hur spelet har växt fram och hur vägen mot upptryckt produkt har sett ut hittills.

DinoFajten har också ställt upp i tävlingen Brewhouse Award (i kategorin Öppen ansökan) så håll tummarna att vi kommer med till semifinal där så läggs grunderna för ett nytt spelföretag framöver. 

En hemsida är på gång (www.dinofajten.com), men än så länge får ni ger er till tåls och följa den löpande utvecklingen via sidan på Facebook: https://www.facebook.com/DinoFajten-1643812319226401

Så tveka inte. Säkra ditt exemplar av DinoFajten genom att lägga en förbeställning via http://www.crowdculture.se/se/projects/dinofajten

Sprid ordet!

Kartongdesign

200 st levererade kortlekar

Inplastad kortlek

72 kort

Grundupplägg Dinoflock

800 st tärningar

lördag 29 augusti 2015

DinoFajten har nu en sida på Facebook!

Äntligen! Nu har DinoFajten en sida på Facebook. In och gilla! Sprid ordet osv! https://www.facebook.com/pages/DinoFajten/1643812319226401

Folk som har följt mig ett tag vet ju att jag skapar brädspel på fritiden. Just nu har jag tre spelbara dummys som har speltestats ganska mycket de senaste åren: Baron, Artifakterna och DinoFajten. Speciellt DinoFajten ligger mig nära om hjärtat då det är ett spel som jag har tagits fram under en period då jag var verksamhetsledare för ett eftermiddagshem i Mölnlycke utanför Göteborg. Bakgrunden var att på ett lätt, och roligt sätt, skapa ett räknespel. De tankarna blev ganska snart sekundära och resulterade i ett spel med oanat strategiskt djup. Speciellt roligt var det att delar av barnen på eftermiddagshemmet kom med tips, råd och idéer till spelet och fungerade som en första speltestande grupp. Speldummyn som togs fram spelades även friskt av mig och vännerna på fredagskvällar när jag bodde i Bergsjön. Oftast med chips, öl, garv och snacks inblandat.

Jag har flera gånger tänkt ta tag i utgivningen av DinoFajten men det har alltid kommit käppar i hjulet. Oftast har just kostnadsfrågan varit en av anledningarna, men också tidsbrist och svårighet att hitta rätt samarbetspartners.

Gammal spelbar dummy när DinoFajten hette Dinoduellen


Nu verkar läget däremot vara mer gynnsamt. Efter lite efterforskningar så tycks det helt möjligt att trycka upp spelet i en mindre upplaga (200 ex) och jag har bestämt mig för att arbeta för det.

Feni Hagman har tidigare målat helt underbara teckningar som kommer fungera som spelets "karaktärskort". Min gamla vän Måns "Smuts" Svenson har också målat ett gäng teckningar som kommer fungera ypperligt som illustrationer till de "Händelsekort" som DinoFajten också består av.

Kollage Feni Hagmans illustrationer till DinoFajten 

Kollage Måns "Smuts" Svensons illustrationer till DinoFajten 

Jag har nu också en plan när det gäller upptrycket "från ax till limpa". Tidigare har jag tänkt trycka upp via Gamecrafter, i Kina, i Tyskland eller liknande, men har insett att kostnaderna då skjuter rejält i höjden framförallt pga tull- och fraktkostnader. Planen är nu att "plocka ihop" spelets olika komponenter från olika leverantörer då det faktiskt blir billigare och innebär att jag kan hålla ett lägre försäljningspris.

Mitt mål är att ha 200 ex av DinoFajten klar till försäljning lagom till julhandeln. Det är en tight tidsplan, men för första gången på länge ser det ut att vara möjligt.

Häng med på resan! Nu kör vi!
På FB-sidan kommer en kunna följa det löpande arbetet i detalj.

Så.
In, gilla och sprid FB-sidan vettja.

söndag 26 juli 2015

Intervju i Folkrörelsepodden

Jag har en god vän som heter Thor Rutgersson. Vi går "whay back" som en säger. Vi är lika på ganska många sätt, delar många åsikter och värderingar - om makt- och strukturkritik, arbetarrörelsens utmaningar framöver och vikten av ideologisk skärpa, folkbildning och demokrati m m.

Thor har även en tendens att släppa böcker om de här frågorna lite då och då.

Hursomhelst.

För ett tag sedan hade vi ett samtal kopplat till en av de där nya böckerna - Demokratimodellen (läs gärna den för övrigt, finns mycket matnyttigt där) - ett ganska öppenhjärtigt samtal i Thors kök i Ludvika.

Här har ni vårt samtal i sin helhet via Folkrörelsepodden. Kolla gärna även in övriga avsnitt.
Helt enkelt lite som Sommarpratare, men för föreningsliv- och civilsamhälle.

http://folkrorelsepodden.podbean.com/e/folkrorelsepodden-9-mattias-dristig-kulturprojektledare-och-musiker/

Trevlig lyssning.

lördag 20 juni 2015

Vad pysslar du egentligen med..?

Mina vänner från Göteborg undrar ibland vad jag pysslar med i Dalarna. De har också märkt av ett visst nyvunnet lugn hos mig och ett vurm för landsbygden - att jag gillar skogsdoft, grusvägar och röda stugor. Fair enough. Någonting har trots allt hänt med den där killen som var helt på botten och kände sig tvungen att svinga åt alla håll. Jag har landat en aning. Återfått min självkänsla. Dalarna har gjort mig mycket gott och fått mig att blomma. Detta genom att framförallt lita på min kompetens och gett mitt relativt fritt spelrum.

Mina kritiker däremot (de är några stycken I assure you) hävdar att jag har "blivit medelklass", "sålt mig" eller "blivit höger". Det lustiga i sammanhanget är att några av de där personerna är samma som hävdade att jag var "lat", borde "ta mig i kragen", "sitta still i båten" osv när jag kämpade som värst i min ofrivilliga arbetslöshet senast och som inte lyfte ett finger medan jag höll på att gå under. "Damn if you do. Damn if you don't" osv... Jag är ytterst tacksam över att den perioden i mitt liv är över. Arbetslöshet är förödande för vilken kreativ själ som helst.

De flesta. Då som nu. Är däremot ganska tysta och är sådär lagom ängsliga över egna problem, inkompetens och missade chanser. De skrämmer mig från vettet. Det är nämligen från dessa håll de flesta nålstick och dolkstötar kommer. Från skuggorna. De där personerna kommer aldrig lyfta en till skyarna eller säga ens ett vänligt ord. Så länge de själva inte får en fördel av att ge denna "vänlighet".

Det är märkligt det där: Kulturlivets (och arbetarrörelsens) totala oförmåga att ta hand om sina välvilliga kritiker, rädslan för förändring och den utbredda egoismen som finns. Förr i tiden blev jag totalt förkrossad över avsaknaden av grundläggande solidariska principer inom båda dessa fält. Men tiden i Dalarna har gjort att jag har fått lite nya perspektiv - det är inte mitt problem att människor är ängsliga liksom. När en slutar spela det där spelet så vinner man. En inser att Kejsaren är totalt naken, ens långfinger mot makten är viktigare än någonsin och att skogsdoften helar ens sår. Det är det som är vackert och det är i denna ärlighet en hittar ens nya vänner (Tack, ni vet vad ni heter. Kommer bli sjukt jobbigt att lämna er i slutet av oktober).

Just det. Ni ville ju veta vad jag pysslar med i Dalarna. Egentligen. Jag är sjukt stolt över det jag (med hjälp av ytterst kompetenta kollegor) har uppnått i Dalarna under mina två år i exil: Två lyckade konferenser där barn och ungas delaktighet har varit i fokus (varav den ena med hälften barn och unga i publiken när vi diskuterade bla Skapande Skola), arrangerat två föreläsningar med Ulla Wiklund för Dalarnas alla pedagoger och lärare, skapat en högskolekurs på 7.5 poäng tillsammans med Högskolan Dalarna och Riksteatern, sett till att Riksteaterns satsning DIG (Dramatik i Grundskolan) fick en fortsättning i Dalarna genom samarbete med Dalateatern och två kommuner, skapat en Elevkulturombud-struktur tillsammans med nio (!) av Dalarnas kommuner (totalt ca 110 elever i åldrarna åk 2-9 som tillsammans med utsedda kommunala samordnare är med och bestämmer om kommunalt och regionalt kulturutbud) och hållit i arrangörsutbildningar så att Elevkulturombuden ska kunna arrangera egna kulturevenemang tillsammans med studieförbund och Riksteaterföreningarna framöver.

Utöver det där så har jag varit regional byråkrat och flängt runt ute i länet. Inget att detta skulle däremot varit möjligt att genomföra utan en förstående kommunal- och regionalpolitik, kommunala tjänstemän som brinner för frågorna och duktiga chefer och kollegor. Återigen, tack för att ni finns.

Min största utmaning planeras däremot just nu - Föreningsmässan 3 oktober. Dalarnas Elevkulturombud och vuxna från kommunerna och Riksteaterföreningarna arrangerar ett stort event på Moraparken där Dalarnas föreningar möts för att byta erfarenheter och tankar om barns och ungas inflytande på fritiden. Göteborgare kan tänka sig lite som Bokmässan i miniatyr, men för föreningar. Kommer bli en grymt spännande resa.

Det är så vi bygger reellt inflytande för barn och unga. Jag tror att Dalarna bara är början i det viktiga arbetet.

Vill man läsa mer vad jag pysslar med (och se några filmer från några av projektets olika konferenser) så hänvisar jag till projektbloggen som börjar bli ganska utförlig vid det här laget: http://skolscenen-kulturhjartaskola.riksteatern.se/

Eller så kan man läsa lite om vad Kulturrådet tycker om satsningen: http://www.kulturradet.se/sv/Skapande-skola/For-skolan/Elevinflytande--vad-menas/Elevkulturombud-ger-reellt-inflytande/

Sen kommer det väl en utförlig projektrapport framöver.

För egen del vet jag inte riktigt var jag landar framöver. Frågan är om det ens är i den stora staden på västkusten. Jag har trots allt börjat Hemnet-knarka en aning och lyssna på Euskefeurat sedan sist. Jag måste däremot hem till Västra Götaland och Kärleken. Att veckopendla tär på en.

Hursomhelst. Här kommer till sist lite random bilder från min tid hittills i Dalarna:





söndag 10 maj 2015

Slaget om landsbygden

De politiska partierna har ignorerat landsbygden under flera val och det demokratiska Folkrörelsesverige har abdikerat. 

Landsbygden är numera lämnad helt i händerna på en gryende nyfascism medan goda lokala krafter kämpar ensamt och i motvind. Konflikten mellan stad och land är något som kommer utnyttjas. Frågan är av vilka och i vilket syfte?

Den politiska förskjutningen från det kollektiva ansvaret till det enskilda har inte gått landsbygden förbi. Även folk på landsbygden väljer att hellre se på Lets Dance på TV än att engagera sig politiskt i Folkrörelsesverige. Folk på Landsbygden är alltså inte unika på något sätt. Även folk från landsbygden finner total lycka i att sträva efter bekvämlighet i tillvaron - Fredagsmys, ROT-avdrag och random semesterresa.

Tyvärr så har de inte samma möjligheter då urbaniseringen är ett faktum. De som stannar kvar. De blir kvar. Men med sämre kommunal service på grund av utflyttning och vikande skatteintäkter.

Men. Landsbygden består av människor som har samma drömmar som resten av Sveriges befolkning. Ja. Jag vet att den meningen kan verka totalt främmande för folk som lever i städerna. Men läs den gärna igen: "Landsbygden består av människor som har samma drömmar som resten av Sveriges befolkning." 

Fortfarande scary? Grattis. Du har klara symtom av sk Lantisfördomar. Ett tips är att du tar tag i det. Sök nytt jobb och flytta ut hit vettja. Det gjorde jag. Det gav mig vissa nya perspektiv.

Hursomhelst. Nu tänker jag raljera.

Socialdemokratin lämnade landsbygden i någonslags pösmunk-Göran Persson-förträfflighet runt 2004. Alliansens valframgångar skapade även en intern ideologisk kris där Mittentriangulering sågs som det enda framgångsreceptet. Här föddes tanken om att ideologi är något som begränsar möjligheten att vinna val. Men. Politisk Status Quo har aldrig gynnat landsbygden. Inte heller svaga grupper för den delen.

Centern gick på Stureplan nångång runt 2006 och är fortfarande där och smuttar drinkar tillsammans med en ny inkarnation av Maggie Thatcher. Centerns privatiseringshysteri och nedmontering av bla sjukhus och apotek är ett direkt hån mot hela tanken om att axla rollen som landsbygdsparti.

Även Vänstern har gått vilse. Detta mellan ideologi och akademiska begrepp. Det blir djup tragik när vänstern slutar prata språket som talas av de förtryckta. När vänstern inte talar detta språk så dör den. När arbetarrörelsens organisationer slåss inbördes, blir en arena för karriärister eller tappar fokus så är det tydliga tecken på att något har gått förlorat.

Det finns som sagt andra krafter som gärna utger sig för att tala de förtrycktas språk. Det sker här och nu. På landsbygden.

När de demokratiska Folkrörelsesverige och politiken lämnar landsbygden så ger vi dessa krafter fritt spelrum. Något fyller nämligen tomrummet mellan Centrum och Förort. Mellan Stad och Land. Mellan akademiska begrepp och din nedlagda ICA-butik. Mellan en kulturdebatt i DN och din nedlagda vårdcentral.

Det är då lätt att skylla på invandrarna. De som flyr för sitt liv när länder brinner.

Det är lätt att politiskt kapitalisera på den konfliktyta som har skapats mellan Stad och Land. Mellan Kulturelitism och Folklighet. Mellan Vi. Mellan Dom. 

Det blir lätt att skingra grupper och skapa nya. Det blir lätt att skapa en väljarbas. Det blir lätt att ta den politiska makten i ens lokalsamhälle.

Det blir lätt att ta makten i ett land,

Vi har ett val 2018. Om inte landsbygdens frågor står i fokus då så är jag säker: Jag vill inte bo i Sverige efter valet 2022.

Jag vill nämligen inte vakna upp i en demokratisk vald nyfascism.

Slaget om landsbygden borde börjar nu.

måndag 2 mars 2015

Federationen 2011 - 2015

En kulturförening är död. Allt har sin tid. Allt har sin plats. Allt har sitt engagemang.

I helgen hade vi vårt sista årsmöte för Federationen och vi valde att lägga ner föreningen via ett sista kulturarrangemang under 2015. Då jag är initiativtagare till denna lilla skapelse kände jag att jag borde skriva ner några rader om den spännande resa som nu är slut.

Grundtanken med Federationen var att kulturutövare borde kunna mötas och arbeta mot gemensamma mål som var helt solidariska. För egen del hade jag tröttnat på den egoism som fanns i samhället, där varje kulturarbetare hade blivit degraderade till produkter. Solitärer på en marknadsplats där valutan var Cred eller Cash. Ibland bägge. Oftast intet.

Jag drömde om något annat. Något som doftade 70-tal och musikrörelse. Något som var politiskt. Något som var på allvar. Arbetet med rödgrönatorg:2010 hade även det gett viss mersmak samt det där om att ta tillvara grundtankarna kring www.maydaycenter.se

Det var däremot tydligt att det behövdes självorganisering om det där med Solidaritet mellan musiker ens skulle ha en chans att lyckas. I de fall då koncept köps upp av organisationer så förloras viktiga bitar och man riskerar att bli en del av problemet. Jag ville politisera grundtanken kring www.maydaycenter.se då det var helt nödvändigt rent kulturpolitiskt i en tid då Alliansen gjorde att folk gick under. Kulturen som en röst i samhället var viktigare än någonsin.

Att kalla satsningen för Federationen var medveten - en sammanslutning av fria individer som alla verkade för gemensamma och kollektiva mål. Detta utan att göra avkall på sin egna konstnärliga frihet. Fria kulturarbetare i en Federation.

Jag tog därför kontakt med det enda band i Göteborg som jag tyckte dela dessa politiska tankar. Det bandet var Chelas och jag såg framför mig hur de och mitt egna band (Dristig & Drabanterna) kunde vara ett embryo till ett arrangörskap med politisk grund. Genom att dela på bördorna så skulle vi som band slå igenom det borgerliga bruset, knyta fler goda krafter till oss och ändra kulturpolitiken. Målet var tydligt: En ny skapad musikrörelse där vi själva var våra egna Malcom McLarens. Där Cash och Cred blandades och våra långfingrar var höjda mot makten.

Chelas på Federationengig - Allégården, Göteborg


Publik - Federationengig Oceanen, Göteborg

Kurbits & Rötjut på Federationengig - Allégården, Göteborg
Jag brann ideologiskt i min egna arbetslöshet under den där tiden. Jag brände också några broar där och då, men mitt hjärta var rent. Men, man utmanar inte strukturer ostraffat och jag tackar för den lärdomen.

Det är också viktigt att komma ihåg att det är relativt lätt att skapa introverta socialistiska rörelser. Det är svårare att skapa bredare sammanhang där Solidaritet, Miljö, Syndikalism, Strukturkritik och Feministiska tankar ges utrymme. Sånt utmanar nämligen våra egna roller och vår egna makt.

Vi arrangerade några spelningar tillsammans som nätverk men imploderar snart i kaskader av internt gnäll och tankar om olika ambitionsnivåer. Min egna roll som initiativtagare behövdes också (med rätta) utmanas.

Helt plötsligt stod vi också där med två nummer upptryckta fanzin. Ett fanzin som i grunden hade handlat om att sätta vår musik i ett politiskt sammanhang. Som band var det tydligt att det fanns fler än oss själva som gillade idén med en ny musikrörelse, dessa var poeter och skribenter.

Vi var tvungna att bredda oss. Vi var tvungna att skapa en plattform där vi alla kunde mötas på en demokratisk arena där vi alla var lika. Att sudda ut gränsen mellan musiker, skribenter och publik om ni så vill. Kulturföreningen Federationen såg dagens ljus vilket i praktiken innebar att de båda banden Chelas och Dristig & Drabanterna inte hade något inflytande över konceptet längre.

Sen gick det snabbt. Som förening gav vi ut ytterligare åtta nummer av fanzinet (totalt 10 nr), arrangerade ytterligare några spelningar, knöt kontakter med andra gräsrotsföreningar, höll offentliga tal, medverkade i debattartiklar, röjde runt på Twitter, skapade en stabil hemsida, fick betalande medlemmar i hela Sverige och annonsörer som stöttade vårt fanzin ekonomiskt. Under hela perioden var vi var alltid trogna vår Åsiktsförklaring, makt- och strukturkritiken samt de politiska färgerna Röd, Svart, Grön och Rosa.

Federationens sista styrelse 2014
Jag är alltså mycket stolt över det arbete som vi som förening lyckades med. Vi gav röster och utrymme till de svaga i samhället och var alltid en nagel i ögat på Makten. Speciellt stolt är jag över att vi lyckades producera hela 10 upptryckta nummer av fanzinet - en spretig skapelse med fruktansvärt duktiga skribenter som oftast delade med sig av personliga betraktelser i ett kallt samhällsklimat. Detta med noll budget, utan inblandning från studieförbund eller övriga intressenter. Endast via annonsintäkter och medlemsavgifter.

Loggan till sista fanzinet
För egen del sökte jag arbete i ABF under den här perioden och fick pga arbetet med Federationen höra att: "Du är för radikal för ABF". Hos Vuxenskolan (för ett annat jobb) fick jag höra att: "Du är för mycket Företagare än Folkbildare". Så här i efterhand är jag nog benägen att hålla med om bägge dessa uttalanden, Federationen var just bägge de där ytterligheterna och jag är stolt över att ha varit med om denna resa.


Håller tal på Välfärdsmanifestationen, Stockholm

Vi har nu haft årsmöte och Federationen är nerlagd som förening. Vi gör ett sista arrangemang framöver där vi har som ambition att gå med förlust och bjuda in medlemmarna till fest. Själv har jag inte tid med föreningen längre då jag veckopendlar mellan Göteborg och Dalarna och anser väl att Federationen i mångt och mycket har spelat ut sin roll då Alliansen inte längre innehar regeringsmakten. Min lediga tid vill jag lägga på mitt band, vara med min flickvän och skapa nya projekt.


Tack alla för denna tid.

Tack alla medlemmar och skribenter.

Tack alla annonsörer.

Tack alla ni politiska RödGrönSvartRosa galningar.

Vi gjorde något bra här.

Med vänlig hälsningar
Mattias Dristig,
Initiativtagare, redaktör och ordförande för Federationen

Ps. Hemsidan www.federationen.se kommer ligga kvar framöver så att man kan läsa gamla nummer av fanzinet osv.

tisdag 9 december 2014

Julklappstips

Okej rebeller, myspystomtar och övriga drabanter. Rensar en aning i skivbolagslagret och julklappstipsar om att köpa bandets upptryckta skivor. Paketpris 100 kr + frakt. En skiva = 60 kr + frakt.

Vill man lyssna på dessa så finns de på bl a Spotify. https://play.spotify.com/artist/7CuALPy60pXu6BHAJGbzLc
http://itunes.apple.com/se/artist/dristig-drabanterna/id388959213

 Betalning sker via faktura efter leverans.

 Skicka din beställning till dristig[at]hotmail.com snarast för leverans innan jul.

 Glöm inte att uppge ditt namn och postadress.

 God Jul!

onsdag 24 september 2014

Digitala släpp

Slänger in en mediaspelare med lite korta klipp för den som är nyfiken på mig och bandet:


Här hittar man alla låtar på iTunes.
Spotify.

torsdag 18 september 2014

Arbetarrörelsens kris

Jag är helt politiskt dränerad efter valet. Tar lite av en ofrivillig paus från de politiska debatterna på sociala medier just nu och börjar tycka att bilder på fluffiga djur är den högsta formen av inlägg.

Att 13 procent av Sveriges befolkning röstar på ett neo-fascistiskt parti är ganska ofattbart.

Det här valet skulle varit en promenadseger för de rödgröna. Efter åtta år av politisk slakt av välfärden så höll till och med Medelklassen på att vakna. Alla kände någon som hade drabbats av högerns framfart. Det fanns hopp i Sverige. Vi kände det alla i mätning efter mätning. Visst var vi säkra på att SD skulle öka några procent som ett direkt resultat av trängseln i den politiska mittenfåran. Men hallå... 13 procent?

Främlingsfientligheten ökar i tider när konfliktytorna är utsuddade. När höger och vänster syns vara lika skapar främlingsfientliga krafter andra konfliktytor - vi mot dom - svensk mot invandrare - de maktlösa mot makten.

De renodlade liberala krafterna har aldrig kunna råda bot på detta faktum av den enkla anledningen att liberalismen till sin natur medverkar till att skapa vinnare och förlorare. Liberalismen slår ut de som misslyckas i tider där den osynliga handen är helt satt ur spel. En liberalism utan en social dimension är en del av problemet och kan aldrig vara en del av lösningen.

Vänstern har alltid suttit på nycklarna till att bekämpa främlingsfientlighet och fascism. Detta med sin makt- och strukturanalys (jag väljer här medvetet att inte använda ordet klassanalys för att poängtera att språkbruket är en del av lösningen för vänstern). I tider då vänstern abdikerar från denna viktiga uppgift lämnas fältet öppet för andra krafter som fyller detta tomrum. Det höjs ibland röster att även vänstern ska möta detta med att "tala sanning om invandringens kostnader" osv. Det där är en återvändsgränd och i grunden liberala lösningar. För vänstern måste solidariteten alltid stå högre än att räkna människors värde i pengar. Allt annat är att köpa nyliberalismen och nyfascismens verktygslåda.

Valresultatet tycks också visa på ett misstro mot makten i sig. Alla partier som innehar någon makt och som har fjärmat sig från medborgarnas enskilda problem tappar mark.

Både SD och Fi går framåt som ett resultat av att vara motståndsrörelser. Fi:s folkrörelsebygge bör alla partier vara mycket ödmjuka inför. C går även fram i valets slutskede pga en retorik som gillas av landsbygden.

Varför gjorde då vänstern ett totalt misslyckat val 2014?

Här är mina tankar om det:

Vänstern går nu i socialdemokratins fotspår och skapar en struktur där medelklassens tankar ges fritt spelrum. Det finns en tendens inom partiet att all kommunikation sker på medelklassens tillrättalagda språk. Det bildade språket. Det akademiska. Språket skapar murar och utestänger grupper. Dessa grupper fångas lätt upp av SD via enkel och tydlig retorik. De kommunala företrädare som talar de förtrycktas språk och tar deras farhågor på allvar belönas. Detta ser vi på kommunal nivå.

Det tryckta kampanjmaterialet lämnade mycket att önska (filmer osv var däremot mycket bra), att mötas av textmassor bakom perforerade kuvert blir i grunden oläsligt. En skuggbudget måste även kunna formuleras i annat än i massiv .pdf-form. Att ens försöka sprida ett sånt material via sociala medier spär på bilden av ett parti som inte kan kommunicera med väljarna.

Att som parti gå ut offentligt och aktivt uppmana väljare att inte rösta på ett närliggande politiskt parti är inget annat än sjukt ängsligt och en total missriktad mental pil som kunde avfyrats mot borgerligheten eller nyfascismen istället. Arbetarrörelsen måste kunna skilja på sina vänner och sina fiender.

Otaliga tyckare har redan nämnt konflikten mellan stad och land. Jag håller med om att det finns en stor konflikt här. Som deltidsboende lantis kan jag bara konstatera att folk från stadskärnorna ofta inte har en susning om landsbygdens problem. Även vänstern har lämnat detta fält relativt öppet.

Att uppfattas som ett krävande, kompromisslöst enfrågeparti med regeringshybris har inte gynnat vänsterpartiet i valresultatet men väl stärkt sammanhållningen internt.

Lite tips framöver:

Ja. Mycket av det jag skrev i samband med valförlusten 2010 står kvar. En Omstart krävs.

Jag tror fortfarande att arbetarrörelsen måste snegla på det arbete Timbro har gjort historiskt för att vinna slaget om verklighetsbilden i Sverige. Skillnaden då från nu är att nu står kampen mellan en gryende fascistisk verklighetsbild och en demokratisk. Denna gång där lokal förankring kommer vara en framgångsfaktor. Dokument, debatter, filmer, konst och kultur måste produceras i en lokal kontext. Frågan är om studieförbunden verkligen är mogen uppgiften.

Den stympade regering som förhoppningsvis utses (nyval är trots allt överhängande) måste utse en Kulturminister med ideologisk skärpa och kraft att bedriva en stark kulturpolitik. Jag ser egentligen bara tre kandidater här: Daniel Suhonen, Göran Greider eller Håkan Juholt. Alla har ideologisk skärpa och kraft nog att möta den stundande attacken på kulturområdet som lär komma från nyfascistiskt håll. När kulturpolitiken faller så faller yttrandefriheten och det finns en stor risk att så sker redan 2018.

Landsbygdspolitiken måste uppgraderas. Arbetarrörelsen måste komma ut från sina stängda rum och möta folket och dess verklighet. Kan man även koppla kulturpolitiken till en stark landsortsperspektiv och motverka den kulturelitism som finns i våra stora städer så är mycket vunnet. När det gäller arbetet på landsbygden bör man snegla på de lyckade satsningar som har skett i städernas förorter. Nyckelorden är här Medborgardialog, Empowerment, Community Art och Lokal organisering med Centralt stöd.

Allt detta kräver att arbetarrörelsens organisationer på något sätt återtas från de liberala krafterna. Och, det är väl där som jag blir aningen modfälld. Personer med makt tenderar nämligen att inte släppa denna frivilligt...

fredag 12 september 2014

Nytt singelsläpp inför valet

På söndag är det val och här kommer lite samhällsinformation från mig och bandet:



Låten är en lite järnrörsballad till Sverigedemokraternas väljarbas. Ladda gärna ner den via följande länkar:

https://itunes.apple.com/se/album/uppkomlingen-single/id916290287
http://www.cdbaby.com/cd/dristigdrabanterna3

Här ligger låten på Spotify: https://play.spotify.com/album/25MpVx6hjlQPCSPoLu2nCY

Omslaget är gjort av grymma Artur Szandrowski.

Om du överväger att rösta på ett främlingsfientligt parti som SD trots allt är så råder jag dig att först läsa detta:

http://tillalla.se/docs/inforvalet2014.pdf

Rösta inte på ett rasistiskt parti om du inte är rasist.

Ha det fint.



tisdag 31 december 2013

Nyårsafton - dagen man summerar och blickar framåt

Jag vill minnas att jag inte gjorde någon årskrönika för 2012. Det hade sina förklaringar. Det var nämligen ett stort skitår. Liksom 2011. 2013 var däremot året då allt började vända. Men jag kommer till det.

I slutet av 2012 så hade mina kontakter med AF Kultur nått nya bottennivåer när jag blev intvingad i en låtsasåtgärd där jag bl a skulle lära mig om kulturlivet, skriva CV samt lära mig tala inför publik (doh). Jobb- och utvecklingsgarantin (fas 1-3) är helt horribelt när det gäller att ta ifrån människor sitt driv och sin självkänsla. Själv gick jag hos arbetspsykolog och mådde allmänt kasst pga arbetslösheten. Det enda positiva med denna period var att jag skrev bra texter som dröp av bitterhet, politik, revanschlusta och allmän ångest. Har glömt hur många jobb jag sökte under den perioden, känslan av att ha bränt alla mina skepp i Göteborg var däremot reell. Jag var inte heller någon trevlig prick där i slutet av 2012. Det erkänner jag mer än villigt. Tack alla ni som stod ut med mig då och förlåt till er som inte gjorde det. Det var säkert inte bara ert fel.

Efter låtsasåtgärden (som absolut var bra för andra men helt meningslös för mig rent innehållsmässigt) så tog Vuxenskolan Göteborg mig under sina vingars beskydd och det resulterade i att jag påbörjade en förstudie om romsk integration. Det kändes viktigt att göra något för en grupp som många gånger hade det sämre än mig själv.

Så startades mitt 2013, i försiktig optimism. I januari släppte jag och bandet EP:n "Fru K har kommit Hem" som på sätt och vis blev en sammanfattning över 2011 / 2012. Jag sprang också (som vanligt) på ett antal anställningsintervjuer där i början av 2013 och kan i efterhand bara klia mig en aning i huvudet över att man ena dagen kan få höra att "du är för radikal för ABF" och på en annan intervju (konkurrerande studieförbund) höra "du är mer en företagare än en folkbildare". Det, och det faktum att jag kom på intervjuer i två städer för att bli Näringslivsutvecklare medan Göteborg, på sin höjd, skickade mig "nej, men nej tack"-brev som svar på mina ansökningar trots att jag kände halva stan. Jag var konfunderad och riskerade helt klart utveckla en paranoid läggning. Att fly fältet började kännas som det enda rätta.

Efter ett möte med en politisk vän från Angered så fick jag låna Marcus Birros bok "Släng Alla Kartor" (Hej Yvonne. Jag har kvar boken om du vill ha tillbaka den...)  något som jag i praktiken bemötte med ett stort och rungande hånskratt. Men jag lovade att läsa den efter lite påtryckningar. Vad jag anser om Marcus Birros politiska resa och tokiga uttalanden är liksom ingen hemlighet. Men boken satte fingret på något viktigt - andra har känt samma som jag. De där nedbrytande strukturerna som finns i varje storstad för de av oss som brinner för saker. Kanske tydligare i Göteborg. Vem vet. Jag blev däremot grymt störd över att se min spegelbild i Marcus flykt från Göteborg.

Jag började mer aktivt söka jobb utanför Västra Götaland och tillslut blev det Dalarna som tog emot mig med öppna armar en dag i april. Detta på en tjänst som liksom sammanfattar hela min yrkeskarriär hittills: Folkbildningen, Barn- och Unga, Kulturen, Demokratispåret, Projektlederiet och Samverkan med olika grupper. Hela våren, sommaren och hösten så gick jag i praktiken omkring ute i natursköna Danholn och bara njöt. Och läkte upp självkänslan från min arbetslöshetsperiod.

I början av 2013 drog även Janne Olofsman sitt sista bullrande finska andetag. En stor man som gick ur tiden. En av våra största okända visskalder. Jag var på begravningen med ett gäng andra vismänniskor från hela Sverige och begravningen fick mig att inse hur bräckligt allt egentligen är och hur viktigt det är att sjunga in sina sånger. Så att de hörs. Ser fram mot att se var vi landar med Drabanterna och Trojkan under 2014.

Jag tog också tillfället i akt och löste medlemskap i Vänsterpartiet då det var på tiden. Jag försökte också välja mina politiska strider i sociala medier (gick väl sådär) och försökte försonas med min hemstad. Stör mig fö på att folk tycks tro att jag hatar socialdemokratin. Detta är alltså inte sant, men jag har fått förklara det åtskilliga gånger för socialdemokrater under 2013. Det får nog bli ett separat blogginlägg om det där. Kanske, framöver.

På sommaren semestrade jag och min flickvän i Skottland och då fick jag ett smickrande samtal från Röda Sten som betydde mycket. Arbetet med Federationen fortsatte och vi lyckades producera fyra nya nummer och nästan dubbla vårt medlemsantal. Jag höll ett uppskattat tal på Välfärdsmanifestationen i Stockholm i september. I oktober höll jag ett tal om Kulturens Kraft i samband med en fackeltågsmanifestation mot cancer i Borlänge. I november så ledde bl a jag en stor Delaktighetskonferens i Borlänge. Förutom det där så har jag och bandet lirat ute en aning. Inte så mycket som jag vill däremot.

Det var väl i stora drag det som hände under 2013.

Under 2014 så planerar jag fortsätta med arbetet i Dalarna, spela in lite nytt material med Trojkan (och ny platta med Drabanterna..?), jobba vidare med Federationen (om detta är årsmötets vilja) och ge ut en poesibok om min tid som arbetslös.

Sen var det ju det där med DinoFajten...   

Gott nytt år på er!

/ Mattias Dristig

         

söndag 15 december 2013

Filmer från Delaktighetskonferensen i Borlänge 21 nov 2013

I mitt arbete med Kultur Hjärta Skola har jag avverkat en stor konferens i Borlänge. Nu ligger filmerna uppe. Är man intresserad av kultur, skola och barns och ungas delaktighet så finns här mycket att hämta. Varsågoda.


Del 1 innehåller:
- Presentation av dagen (Ulrika Öhrn och Mattias Dristig, projektledare Kultur Hjärta Skola)
- Åldersmaktsordningen och Elevinflytande (Erik Blom, Rädda Barnenss Ungdomsförbund)
- Elevkulturombud i Trollhättans kommun (Birgitta Berntson-Ärje, kultursekreterare)
- Modererat samtal (Mattias Dristig, Petra Erkelius, Erik Blom, Birgitta Berntson-Ärje och publiken)


Del 2 innehåller:
- Om elevråd och skollagen (Mikael Forslin, Sveriges Elevkårer)
- Barnkonventionen som metod (Rikard Rudolfsson, Ungdomssamordnare)
- Rättviks arbete med elevinflytande över skapande skola (Lotten Kluck, Rektor)
- Mora och projektet "Om jag fick bestämma" (Mikael Jäderlund, Kulturskolechef)
- Bordsmingel
- Kultur Hjärta Skolas tankar om elevkulturombud (Mattias Dristig, projektledare)
- Uppdragsarbete i kommunala grupper (Camilla Nyman, scenkonstkonsulent)
- Gemensam efterdiskussion