Så då var den klar - slutrapporten angående Kultur Hjärta Skola som jag var projektledare för i Dalarna 2013 - 2015.
Rapporten innehåller mycket matnyttigt när det gäller kommunal och regional implementering av strukturer kring barns och ungas reella inflytande över kulturområdet. Jag är inte främmande att hålla föreläsningar i ämnet framöver om någon kommun eller organisation är intresserad.
Trevlig läsning.
Rapporten finns på Scribd men går även att läsa via Kultur Hjärta Skolas blogg.
SAMMANFATTNING
Kultur Hjärta Skola har varit ett regionalt treparts-projekt mellan Landstinget Dalarna, Riksteatern och Riksteatern Dalarna 2013 - 2015.
Projektet har rört sig i skärningspunkterna mellan Kultur och Skola och har haft barns och ungas rätt till reellt inflytande över kulturområdet som fokus.
Under projekttiden har nio kommuner infört en struktur kring Elevkulturombud (EKO) för att garantera barns och ungas reella inflytande och delaktighet över Kulturområdet i Dalarna.
På regional nivå säkras strukturen via Landstinget Dalarna (Kultur- och Bildningsförvaltningen), via intentionsavtal mellan den regionala nivån och kommunerna samt skrivelser i Landstinget Dalarnas Kultur- och Bildningsplan 2016 - 2018. EKO-strukturen blir permanent framöver i Dalarna.
Totalt ca 110 Elevkulturombud (EKO) i åldrarna åk 2 - gymnasiet är utsedda i kommunerna och dessa ges inflytande över det kommunala och regionala kulturutbudet. På kommunal nivå ansvarar utsedda EKO-samordnare över strukturen och på regional nivå ansvarar regional tjänsteman på kultur- och bildningsförvaltningen med stöd av länskulturnätverket Ung Kultur Dalarna (UKD).
Projektet har i samverkan med Dalateatern och de två kommunerna Malung-Sälen och Älvdalen genomfört Dramatik i Grundskolan (DIG) under 2014. Kopplat till arbetet med DIG har en högskolekurs tillsammans med Högskolan Dalarna tagits fram men inte genomförts pga. studenters osäkerhet kring kursens upplägg gällande en distanskurs med obligatoriska träffar på campus.
Två Delaktighetskonferenser, en föreningsmässa och ytterligare kvällsföreläsningar är genomförda under projekttiden. Så även arrangörsutbildningar för barn och unga samt utbildningsinsatser i kulturbegrepp, inflytande och delaktighet.
Mycket av Kultur Hjärta Skolas insatser har skett i samverkan med Dalarnas kommuner, länskulturnätverket UKD, föreningar, studieförbund och Riksteatern Dalarnas teaterföreningar.
Träffar för erfarenhetsutbyte mellan Dalarnas kommuner om barns och ungas rätt till inflytande över kulturområdet är genomförda.
En blogg med goda exempel, från olika delar av landet, på barns och ungas rätt till inflytande och delaktighet har uppdaterats löpande under projekttiden. Ett antal folkbildande filmer om projektet är producerade för vidare spridning. http://skolscenen-kulturhjartaskola.riksteatern.se/
Kultur Hjärta Skola har uppnått en stor medial genomslagkraft, framförallt på regionalt plan via radio och tidningsartiklar, men även nationellt via positiva omnämnanden av SKL och Statens Kulturråd.
Kultur Hjärta Skola har i stort uppnått samtliga projektmål och lagt grunden för ett fortsatt gott arbete när det gäller barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande över kulturområdet i Dalarna.
Visar inlägg med etikett mattias dristig. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett mattias dristig. Visa alla inlägg
torsdag 14 januari 2016
Slutrapport Kultur Hjärta Skola
Etiketter:
dalarna,
elevkulturombud,
landstinget dalarna,
mattias dristig,
projekt,
regional utveckling,
riksteatern,
slutrapport kultur hjärta skola
söndag 10 maj 2015
Slaget om landsbygden
De politiska partierna har ignorerat landsbygden under flera val och det demokratiska Folkrörelsesverige har abdikerat.
Landsbygden är numera lämnad helt i händerna på en gryende nyfascism medan goda lokala krafter kämpar ensamt och i motvind. Konflikten mellan stad och land är något som kommer utnyttjas. Frågan är av vilka och i vilket syfte?
Den politiska förskjutningen från det kollektiva ansvaret till det enskilda har inte gått landsbygden förbi. Även folk på landsbygden väljer att hellre se på Lets Dance på TV än att engagera sig politiskt i Folkrörelsesverige. Folk på Landsbygden är alltså inte unika på något sätt. Även folk från landsbygden finner total lycka i att sträva efter bekvämlighet i tillvaron - Fredagsmys, ROT-avdrag och random semesterresa.
Tyvärr så har de inte samma möjligheter då urbaniseringen är ett faktum. De som stannar kvar. De blir kvar. Men med sämre kommunal service på grund av utflyttning och vikande skatteintäkter.
Men. Landsbygden består av människor som har samma drömmar som resten av Sveriges befolkning. Ja. Jag vet att den meningen kan verka totalt främmande för folk som lever i städerna. Men läs den gärna igen: "Landsbygden består av människor som har samma drömmar som resten av Sveriges befolkning."
Fortfarande scary? Grattis. Du har klara symtom av sk Lantisfördomar. Ett tips är att du tar tag i det. Sök nytt jobb och flytta ut hit vettja. Det gjorde jag. Det gav mig vissa nya perspektiv.
Hursomhelst. Nu tänker jag raljera.
Socialdemokratin lämnade landsbygden i någonslags pösmunk-Göran Persson-förträfflighet runt 2004. Alliansens valframgångar skapade även en intern ideologisk kris där Mittentriangulering sågs som det enda framgångsreceptet. Här föddes tanken om att ideologi är något som begränsar möjligheten att vinna val. Men. Politisk Status Quo har aldrig gynnat landsbygden. Inte heller svaga grupper för den delen.
Centern gick på Stureplan nångång runt 2006 och är fortfarande där och smuttar drinkar tillsammans med en ny inkarnation av Maggie Thatcher. Centerns privatiseringshysteri och nedmontering av bla sjukhus och apotek är ett direkt hån mot hela tanken om att axla rollen som landsbygdsparti.
Även Vänstern har gått vilse. Detta mellan ideologi och akademiska begrepp. Det blir djup tragik när vänstern slutar prata språket som talas av de förtryckta. När vänstern inte talar detta språk så dör den. När arbetarrörelsens organisationer slåss inbördes, blir en arena för karriärister eller tappar fokus så är det tydliga tecken på att något har gått förlorat.
Det finns som sagt andra krafter som gärna utger sig för att tala de förtrycktas språk. Det sker här och nu. På landsbygden.
När de demokratiska Folkrörelsesverige och politiken lämnar landsbygden så ger vi dessa krafter fritt spelrum. Något fyller nämligen tomrummet mellan Centrum och Förort. Mellan Stad och Land. Mellan akademiska begrepp och din nedlagda ICA-butik. Mellan en kulturdebatt i DN och din nedlagda vårdcentral.
Det är då lätt att skylla på invandrarna. De som flyr för sitt liv när länder brinner.
Det är lätt att politiskt kapitalisera på den konfliktyta som har skapats mellan Stad och Land. Mellan Kulturelitism och Folklighet. Mellan Vi. Mellan Dom.
Det blir lätt att skingra grupper och skapa nya. Det blir lätt att skapa en väljarbas. Det blir lätt att ta den politiska makten i ens lokalsamhälle.
Det blir lätt att ta makten i ett land,
Vi har ett val 2018. Om inte landsbygdens frågor står i fokus då så är jag säker: Jag vill inte bo i Sverige efter valet 2022.
Jag vill nämligen inte vakna upp i en demokratisk vald nyfascism.
Slaget om landsbygden borde börjar nu.
Landsbygden är numera lämnad helt i händerna på en gryende nyfascism medan goda lokala krafter kämpar ensamt och i motvind. Konflikten mellan stad och land är något som kommer utnyttjas. Frågan är av vilka och i vilket syfte?
Den politiska förskjutningen från det kollektiva ansvaret till det enskilda har inte gått landsbygden förbi. Även folk på landsbygden väljer att hellre se på Lets Dance på TV än att engagera sig politiskt i Folkrörelsesverige. Folk på Landsbygden är alltså inte unika på något sätt. Även folk från landsbygden finner total lycka i att sträva efter bekvämlighet i tillvaron - Fredagsmys, ROT-avdrag och random semesterresa.
Tyvärr så har de inte samma möjligheter då urbaniseringen är ett faktum. De som stannar kvar. De blir kvar. Men med sämre kommunal service på grund av utflyttning och vikande skatteintäkter.
Men. Landsbygden består av människor som har samma drömmar som resten av Sveriges befolkning. Ja. Jag vet att den meningen kan verka totalt främmande för folk som lever i städerna. Men läs den gärna igen: "Landsbygden består av människor som har samma drömmar som resten av Sveriges befolkning."
Fortfarande scary? Grattis. Du har klara symtom av sk Lantisfördomar. Ett tips är att du tar tag i det. Sök nytt jobb och flytta ut hit vettja. Det gjorde jag. Det gav mig vissa nya perspektiv.
Hursomhelst. Nu tänker jag raljera.
Socialdemokratin lämnade landsbygden i någonslags pösmunk-Göran Persson-förträfflighet runt 2004. Alliansens valframgångar skapade även en intern ideologisk kris där Mittentriangulering sågs som det enda framgångsreceptet. Här föddes tanken om att ideologi är något som begränsar möjligheten att vinna val. Men. Politisk Status Quo har aldrig gynnat landsbygden. Inte heller svaga grupper för den delen.
Centern gick på Stureplan nångång runt 2006 och är fortfarande där och smuttar drinkar tillsammans med en ny inkarnation av Maggie Thatcher. Centerns privatiseringshysteri och nedmontering av bla sjukhus och apotek är ett direkt hån mot hela tanken om att axla rollen som landsbygdsparti.
Även Vänstern har gått vilse. Detta mellan ideologi och akademiska begrepp. Det blir djup tragik när vänstern slutar prata språket som talas av de förtryckta. När vänstern inte talar detta språk så dör den. När arbetarrörelsens organisationer slåss inbördes, blir en arena för karriärister eller tappar fokus så är det tydliga tecken på att något har gått förlorat.
Det finns som sagt andra krafter som gärna utger sig för att tala de förtrycktas språk. Det sker här och nu. På landsbygden.
När de demokratiska Folkrörelsesverige och politiken lämnar landsbygden så ger vi dessa krafter fritt spelrum. Något fyller nämligen tomrummet mellan Centrum och Förort. Mellan Stad och Land. Mellan akademiska begrepp och din nedlagda ICA-butik. Mellan en kulturdebatt i DN och din nedlagda vårdcentral.
Det är då lätt att skylla på invandrarna. De som flyr för sitt liv när länder brinner.
Det är lätt att politiskt kapitalisera på den konfliktyta som har skapats mellan Stad och Land. Mellan Kulturelitism och Folklighet. Mellan Vi. Mellan Dom.
Det blir lätt att skingra grupper och skapa nya. Det blir lätt att skapa en väljarbas. Det blir lätt att ta den politiska makten i ens lokalsamhälle.
Det blir lätt att ta makten i ett land,
Vi har ett val 2018. Om inte landsbygdens frågor står i fokus då så är jag säker: Jag vill inte bo i Sverige efter valet 2022.
Jag vill nämligen inte vakna upp i en demokratisk vald nyfascism.
Slaget om landsbygden borde börjar nu.
Etiketter:
arbetarrörelsen,
landsbygden,
mattias dristig,
politik,
sd
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)