Saker och ting blir inte bättre av att jag vid mina två senaste arbetsintervjuer ses som en sk "frifräsare" (Jupp, direktcitat) som inte vill ha den trygghet som det faktiskt skulle innebär att vara anställd. För mig blir detta aningen konstigt och lite ologiskt. Grejen är ju nämligen den att anledningen till att jag ens får komma på intervjuer är just det faktum att jag driver lite kultursaker, sedan ges jag inte anställning för att jag driver dessa.
Moment 22 någon?
Börjar allvarligt fundera på att gå ut i en egen kulturstrejk.
Låt mig därför göra det tydligt en gång för alla:
Jag VILL ha ett jobb inom kultursektorn. Det är liksom därför jag skickar ansökningar. Ni får en snubbe som är aktiv, engagerad, lojal och som brinner. Jag är till och med beredd att flytta likt den kulturstatare jag börjar känna mig som.
Och nej. Jag är inte förbannad jämt. Men jag har ett rättspatos, gillar ärlighet och är ganska rak själv. Bra chefer och organisationer borde kunna ta sånt.
Jag börjar däremot skriva ganska mycket nya låtar. Och det är ju alltid positivt.
På helgen den 18 - 20 november masar sig äntligen Dristig & Drabanterna in i studio för att spela in lite nytt. Förhoppningsvis blir det en fullängdare den här gången. Ska bli grymt roligt. Här har ni lite skisser. Får se om just dessa hinns med att arrangeras:
Dristig & Drabanterna - Skisser by dristigdrabanterna
Den 29 november så kör jag även sista mayday i Angered för året. Jag hoppas på en fortsättning. Men inget är klart ännu.
